Vilken koppling har ni till den kreativa branschen?
Jag är en mångsidig kulturkonsument och gick en gång i tiden i en musikklass. Min musikhobby stannade i min skoltid och därefter tog andra hobbyer vid. Som riksdagsledamot har jag arbetat med kulturfrågor vid kulturutskottet och finansutskottet under två mandatperioder.
Vilken form av kultur ligger er närmast om hjärtat?
Det är svårt att välja bara en, eftersom jag uppskattar olika kulturformer väldigt mycket. Musik är en viktig del av såväl vardag som fest, men det är också scenkonst och givetvis bildkonst och litteratur. Jag får fina upplevelser av många slags kulturformer.
Hur ser kulturbranschens nuvarande läge och framtid ut? Hur tror ni att kulturbranschens yrkesmänniskor i framtiden tjänar sitt levebröd och utövar sitt yrke?
Jag har redan under min korta period som minister hunnit möta många aktörer inom kulturbranscher och även upphovspersoner. Det är uppenbart att den svåra situationen under coronatiden ännu känns och syns, och att den har efterlämnat en viss osäkerhet. Och just olika evenemang och möten människor emellan är också en fast del av kulturen.
Det positiva är att vi har många olika upphovspersoner inom olika kulturbranscher och även inspiration att göra och genomföra. Kulturen har oerhört goda möjligheter att växa och blomma. Vi har ett levande kulturfält som vi måste värna om.
Dock finns det även en del utmaningar: Hur säkerställer man att alla ska kunna ha en kulturhobby och att man kan utvecklas till en upphovsperson och producent inom kultur? Dessutom är upphovspersonernas inkomster många gånger mycket splittrade, i synnerhet inom det fria fältet. Därför är det oerhört viktigt att vi kan se till att upphovspersonerna även alltid får ersättning för sitt arbete. Verksamhetsförutsättningarna och likaså lagstiftningen måste vara uppdaterad.
Hur kan inskrivningarna i regeringsprogrammet som gäller kulturen och upphovsrätten genomföras? I programmet nämns bland annat att regeringen gör en kulturpolitisk redogörelse. Hurdana mål förknippas med redogörelsen?
I redogörelsen är målet att skapa en grund för att man ska kunna förbinda sig till utvecklingen av kulturen långsiktigt, förhoppningsvis till och med över regeringsperioderna. Givetvis måste man i synnerhet i tillväxtstrategin även identifiera eventuella flaskhalsar och utmaningar, som man sedan kan börja korrigera och främja med hjälp av politiska åtgärder.
Ett annat mål är att skapa en tro på att kulturen har ett egenvärde och en stor betydelse i det finländska samhället. Samtidigt måste man inse att den kreativa branschen även är en näringsgren bland andra. I egenskap av en oerhört betydande arbetsgivare skulle de kreativa branscherna kunna ha en större roll till exempel som exportsektor eller som turistattraktionskraft.
Jag tror att vi med ett brett samarbete med fältet kan identifiera även nya tillväxtmöjligheter. Självfallet har man redan under tidigare regeringsperioder gjort ett gott arbete till exempel med tillväxtavtalen och andra motsvarande program.
Hur ser ni på betydelsen av upphovsrätten med tanke på kulturen, upphovspersoner inom den kreativa branschen och den kreativa ekonomin?
Med upphovsrätten säkerställer man att upphovspersonen får ersättning för sitt arbete oberoende av var verket framförs eller används. På det här sättet säkerställs upphovspersonens inkomster.
Såväl lagstiftningen som avtalssystemet måste vara i skick och man måste se till att de är uppdaterade. Med anledning av detta har också upphovsrättslagen reformerats. I regeringsprogrammet har man även gjort en inskrivning om att man utvärderar på vilket sätt arbetet ska fortsätta under den här mandatperioden. Det viktigaste är att höra fältet i omfattande utsträckning och ta reda på om detta nya system till alla delar är sådant som det borde vara eller om det potentiellt innehåller några luckor.
Bra förändringar har redan genomförts. Till exempel var förändringarna i harmoniseringen av upphovsrättsersättningarna och arbetslöshetsersättningen under förra mandatperioden efterlängtade. Förhoppningsvis kan man även under denna mandatperiod åstadkomma några lättnader och bättre möjligheter för ett långsiktigt arbete.
Hur fortsätter reformen av upphovsrättslagen hädanefter?
För närvarande utförs endast grundarbetet och man funderar över hur man ska komma igång med lagreformen. Högst upp på agendan är inte att inleda reformen, utan först hör man upphovspersonerna och fältet i omfattande utsträckning. Man känner även redan till vissa förändringsbehov som har identifierats av riksdagen.
Man måste även överväga huruvida det är förnuftigt att genomföra en totalreform av upphovsrättslagen eller om man ska börja med försiktigare steg. Detta arbete utförs under hösten och sedan tittar man även närmare på hur man ska framskrida i frågan.
I dag används verk allt mer i digitala miljöer och även i tränande av artificiell intelligens. Hur anser ni att respekten för upphovsrättigheterna borde främjas i webbmiljöer?
Detta är oerhört utmanande och givetvis viktigt, eftersom den digitala miljön lever och förändras hela tiden. Lagstiftningen ska hålla jämna steg med förändringen. Artificiell intelligens medför en helt ny utmaning i detta, men också möjligheter.
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar bidrag för att lösa de upphovsrättsfrågor som digitaliseringen medför. Även rättsinnehavarna och serviceleverantörerna måste uppmuntras till att utveckla denna helhet så att upphovsrätten ska kunna genomföras i den digitala miljön, oberoende av om det är fråga om artificiell intelligens eller någonting annat.
Inom Europeiska unionen diskuteras för närvarande artificiell intelligens med tanke på hur upphovsrätten ska uppmärksammas. Detta är med största sannolikhet en lång process och ibland känns det som om tekniken eller digitaliseringen och olika lösningar utvecklas så snabbt att lagstiftarna har svårt att hänga med. I själva verket är det redan väldigt bråttom med att utarbeta riktlinjer för hur man ska förhålla sig till artificiell intelligens och dess användningssyften. Där finns många möjligheter, men självfallet även risker och utmaningar.
Stödmedel från AVEK, som verkar som en del av Kopiosto, härstammar huvudsakligen från den ersättningsavgift som fås ur statsbudgeten för privat kopiering. Hur ser ni på AVEK:s betydelse som finansiär av den audiovisuella branschen i Finland?
AVEK:s stöd är ett direkt stöd till utförande av kultur, produktutveckling inom de kreativa branscherna och sysselsättningen. Detta har även en multiplikatoreffekt. Även om AVEK:s stödmedel inte är särskilt stora, är deras effekt bevisligen betydande, i synnerhet i inledningsskedet och som stöd då man skapar nytt.
Det är viktigt att också nya upphovspersoner får möjlighet att utföra sitt arbete och förhoppningsvis så småningom även sådant som är kommersiellt lönsamt. AVEK:s stöd gör det möjligt att skapa nytt och därför är det betydande och viktigt.
Ersättningen för privat kopiering utdelas till den kreativa branschen förutom via AVEK, även via Kopiosto och även andra aktörer direkt till den kreativa branschen. Ersättningen för privat kopiering är en upphovsrättsersättning som förutsätts av upphovsrättslagen och EU-direktivet för att säkerställa att medborgarna får kopiera verk för privat bruk. Hur ser framtiden ut för ersättningen för privat kopiering i Finland?
Ersättningen för privat kopiering är en viktig del av upphovsrättssystemet och en betydande del av den delas fortfarande ut direkt till upphovspersonerna. Användningsundersökningar genomförs med jämna mellanrum, nästa ska uppenbarligen genomföras i år.
Det att ersättningen för privat kopiering är finansiering som kommer från budgetmedlen har både fördelar och nackdelar. I Finland har vi dock ett fungerande och förankrat system, som man för närvarande inte planerar att förändra.
Intervju: Maria Bregenhøj
Foto: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli
